alexandra js - ord och sånt

life is short, art is forever.

Jag skapar mina världar

Kategori:

Jag satt på tåget igår och tänkte på hur jag kan spotta fram idéer ur tomma intet.
Folk frågar mig ofta var min inspiration kommer ifrån, varifrån jag får mina idéer men jag har aldrig haft något bra svar på det för jag vet inte riktigt. Inifrån tror jag är mitt bästa svar.
Jag har alltid varit otroligt bra på att visualisera saker, platser världar som inte finns men som jag ville skulle finnas när jag var barn.
Jag tappade bort det någon gång i tonåren, samtidigt som jag tappade bort mig själv där i 15-16 års åldern någon gång. Det kom tack och lov tillbaka igen, och efter det har jag insett att det är en del av mig, det är helt enkelt sådan jag är.

Min inspiration kan komma från böcker, dikter, nyheter, någons ansiktsuttryck därför att jag rent och slätt översätter detta till en eller flera känslor, på en eller flera platser med den atmosfär som har den känslan som jag får av de saker nyss nämnda.

När man blir vuxen så tappar man ofta den fantasi man hade som barn därför att det kommer viktigare saker emellan. Det kommer jobb, djur, familj, ansvar.
Sen kommer det politik och samhälle och detta typiska hamsterhjul som vi lever i.
Jobba, äta, umgås, äta, sova och repetera.
Min fantasi har räddat mig ur de tråkigaste, denna absoluta tristess och grå smörja som jag ser varenda dag, dag ut och dag in. Att bara jobba, äta, sova och umgås är ett fruktansvärt öde i mina tankegångar.

Jag skulle inte kunna tänka mig något värre, men det är så just nu och samhället är uppbyggt kring de extroverta i vårt samhälle. Därför finner jag enkla små fantastiska stunder för mig själv.
Vid ett skrivbord med endast en lampa, mitt i natten kan jag sitta och läsa.
Eller skriva, eller tänka. I total tystnad. Jag kan sätta mig i en glänta i skogen en dag mitt i vintern, hösten, sommaren eller våren och uppskatta det precis lika mycket.
Med kaffe och cigaretter blir det bäst, träden hjälper mig att andas och jag kan hämta ny energi som försvinner när jag måste umgås med för mycket människor för ofta.

Jag gör helt enkelt världar för att jag ska kunna fly till dem ibland.
Och det gör jag, genom att titta på dem, genom att skapa dem. Det är så jag överlever.