Vi gick upp klockan 04:30 imorse, tog tunnelbanan till Odenplan och var på Cybergymnasiet 05:27 precis som avtalat. Sen körde vi ner till Höganäs och nu är alla inne på Eric Ruuth Kulturhus och repar, utom jag som är utomhus och fotograferar lite. Mest för att hjärnan ska få slappna av lite, eftersom att den just nu går på nödbatterier. Självklart sov vi i bilen, iallafall i två timmar, men jag känner mig ändå mosig i huvudet, irriterad och lite ångestfylld trots att jag egentligen inte riktigt vet varför. Kanske för att Sassa ska stanna här nere i en hel vecka till medan jag åker hem till Stockholm igen imorgon, men jag har ju jobbet och våra katter och det kommer gå fort, jag vet ju det. Separationsångest är jobbigt, jag hatar den men den finns där, det är sådan jag är. Och jag vet att det är nyttigt också, att inte alltid vara med varandra. Nätterna är svårast, att försöka somna men det kommer nog gå denna gången också. I can do it.

Hösten gör också sitt. Det är trots allt nästan 20 grader varmt här nere, men det blåser (like always in fucking skåne) och de flesta bladen i trädkronorna har färgats gula. Depressionen kommer smygande inuti mig varenda höst och jag vet ju om det, men det är lika jobbigt varje år. Jag kämpar ofta för att hålla huvudet över vattenytan men det har inte blivit så hemskt än. Jag flyter fortfarande och jag kommer nog klara det detta året också. Jag känner mig mest korkad och dum som följer med höstens nedåtgående spiral, och ganska ensam trots att jag vet att jag är långt ifrån ensam med dessa känslorna om hösten. Det är dumt ändå. Onödigt. Usch.



Lagom pigg tjej imorse



Men fint hus i Höganäääääääs