Söndag - prestationsångest
Kategori: Vardag
Är det inte rätt sjukt att när jag inte behöver måla eller skapa något, så går det hur bra som helst.
Jag kan få idéer som håller, som funkar. Som jag kan använda.
Sen kommer det till arbetsprover, när jag måste tänka ut en idé som utmärker min kreativitet, där det syns hur jag komponerar och sammansätter färger och sånt och det blir helt blankt.
Egentligen måste jag bara sätta mig ner och göra det, sen se om det håller. Och isåfall göra om det.
Det är ju inte värre än så egentligen, och i värsta fall kanske jag måste skicka in något som jag inte är 100% nöjd med. Men då har jag ju ändå gjort det. Skickat in det, menar jag.
Istället skjuter jag upp det, och skjuter upp det lite till och ångesten bara byggs upp i mig och jag får verkligen inte ut någonting alls av det. Jag tittar på det och jag tänker "vafan är det här för något. Vad håller jag på med?"
Jag visste inte ens att jag kunde drabbas av en så förlamande prestationsångest. Jag har alltid varit av åsikten att jag gör mitt bästa, och sen får jag helt enkelt se hur det går.
Men nu, jag vet inte ens. Jag vet inte hur jag ska hantera det, för det har aldrig hänt innan.
Jag är mycket väl medveten om att det förmodligen är så att prestationsångesten just nu är för att jag verkligen vill det här. För att jag verkligen vill komma in, och plugga det här.
Det är ju egentligen helt logiskt. Och därmed har jag också insett vad det är jag verkligen vill. Eftersom att jag uppenbarligen inte har velat något så mycket innan att prestationsångesten har slagit in.
Men det var ju inte det jag skulle komma fram till.
Det jag skulle komma fram till (eller vill komma fram till) är hur jag kunna prestera något igenom den här sjuka förlamningen. Det är som om hjärnan bara har lagt av, haha. Det är en sjuk känsla och jag måste göra något för att få den att sammarbeta med mig igen.
Att bara skapa för att jag vill det, och tänka att det inte alls har att göra med arbetsproverna är ju helt klart det bästa sättet just nu. Problemet är att jag mitt i allt börjar tänka "ska jag använda denna i mina arbetsprover? Tänk om den blir ful. Tänk om jag suger. Tänk om jag aldrig kommer få tillbaka min inspiration. Tänk om jag aldrig kommer kunna skapa något någonsin igen." Och sen fortsätter det så.
Det är den sista uppgiften i arbetsproverna. Den SISTA. Utan sista uppgiften kan jag inte skicka in något.
Å andra sidan har jag fortfarande 5 dagar kvar på mig.
Om jag känner mig själv rätt, så kommer prestationsångesten krocka med viljan att faktiskt söka in, ungefär när det är två dagar kvar, och jag kommer att göra klart uppgiften typ dagen innan, och sen skicka in allt i ungefär sista minunten.
Men jag är nöjd om det blir så, för huvudsaken är att jag faktiskt söker.
Jag kommer aldrig att kunna få ett Ja om jag aldrig ens försöker.
Min utmaning till mig själv är alltså att göra det bästa jag kan av denna otroligt frustrerande situationen och bara söka, oavsett hur dåliga jag tycker att mina arbetsprover är.
